REFERAT från våra tidigare aktiviteter

Vänersborgs Släktforskare firade onsdagen den 25 februari föreningens 25-årsjubileum och höll årsmöte.
Efter musik av elever vid Musikskolan hälsade ordförande Kerstin Johansson välkommen.
Till att leda årsmötet valdes Inga Olsson. Styrelsen fick följande sammansättning: ordförande: Gunnel Jende(nyval), Nils-Erik Grusell, Inga Olsson, Ingemar Olsson, Sonja Kingstam, Nancy Svensson och Linda Svensson (nyval).
Av verksamhetsberättelsen framgick att föreningen haft en mycket omfattande verksamhet, öppet hus, föreningsmöten, utflykter.
Därefter vidtog firandet av föreningens 25-årsjubileum med måltid, föredrag av Peter Johansson "Forskning om utresta vänersborgare" samt uppvaktning från kommunen och andra släktforskarföreningar.
Referat Gunnel Jende

Vänersborgs Släktforskare hade onsdagen den 9 december Adventskaffe med Luciatåg från Vänersborgs musikskola.
8 ungdomar genomförde luciatåg och sjöng julsånger.
41 medlemmar deltog i mötet.
Ordföranden gav information om kommande möten, närmast kommer årsmötet den 24 februari 2010 med föredrag av S Gunnar Peterson om boken "staden vi minns".
Öppet hus i biblioteket startar den 1 februari 2010.
Information gavs om nästa nummer av Brätte Bladet, nr 23. Ordföranden efterlyste en redaktör för tidningen. Tidningen kommer att få en enklare utformning och skickas ut över både e-post och på papper genom posten.

Onsdagen den 13 oktober besöktes föreningen av en representant för Arkiv-Digital, som är ett Internetbaserat progam för släktforskare. Arkiv-Digital har fotograferat mycket av de svenska kyrkböckerna i en färgfotovariant, som visar sig vara mycket läsbar.
Föredragshållaren Niklas Herzman från Malmö, berättade väldigt engagerat och intressant om företagets start och dess ideer. Efter kaffepaus visade Niklas programmets finesser och möjligheter samt svarade på deltagarnas alla frågor.
Mötet var mycket välbesökt, deltagarna tyckte de fått en underhållande och intressant berättelse och. många gick säkert hem för att pröva sin lycka i programmets demoversion.
Kanske en och annan tänker sig satsa på detta program.

Vänersborgs Släktforskare och Trollhättebygdens släktforskare anordnade tillsammans onsdagen den 2 maj studiebesök hos Astrid och Arne Johansson, Vilan på Vänersnäs.
De närvarande, 32 personer, fick se samlingarna från gångna tider, bruksföremål m m som Astrid och Arne samlat i sin lada. Arne Johansson berättade även halvön Vänersnäs historia och om gårdarna Vänersnäs, Frugården och Margareteberg.

24 februari höll föreningen sitt årsmöte i bibliotekets hörsal.
Ordföranden hälsade 45 medlemmar välkomna.
Sedvanliga årsmötesförhandlingar genomfördes och verksamhets- och revisionsberättelse godkändes.
Val till styrelsen, valberedning samt revisor förrättades enligt förslag av valberedning.
Till ledamöter i styrelsen för 2010-2011 omvaldes Linda Svensson, Nancy Svensson och Nils Erik Grusell.
Till ordinarie revisor omvaldes Rolf Stenström och till ersättare Ingrid Fryklund. Gunilla Stegenberg och Bo Einarsson valdes till ordinarie ledamot resp ersättare i valkommittén.
Ordföranden avslutade årsmötet och tackade medlemmarna för det gångna året.
Arne Johansson, Vänersnäs, höll ett mycket intressant föredrag om "Kanalbyggaren Baltzar von Platen och om Frugården".

Till Vänersborgs Släktforskare kom onsdagen den 14 april 2010 Kristina Andersson från föreningen Dis-Väst och presenterade registerprogrammet Disgen.
Programmet hjälper släktforskaren att hålla reda på sina uppgifter om släkten.
Föreningen Dis är en ideell rikstäckande förening.
Föreningen har faddrar som medlemmar kan ringa till för support samt anordnar utbildning av programmet.
Kristina Anderson visar hur programmet fungerar och svarar på många frågor.
Utöver text kan även bilder och kartor läggas in i programmet. Man kan även skicka in sin släktforskning till Disbyt för att kolla om andra forskar i samma släkt. 37 st medlemmar var närvarande.

Den 11 november hölls medlemsmöte och ca 28 personer kom till bibliotekets hörsal för att lyssna till riksspelemannen Einar Hansander som berättade om okända och kända spelemän i Dalsland.
Han intresserade sig mycket för folkmusik och sederna vid bröllop.
Spelemänen hade ofta yrken som skräddare eller skomakare.
En av de mer kända var Åke Edvin Pettersson som vann en spelmanstävling i Grunnebo 1916. Hansander spelade några masurkor, valser och polskor samt speciella låter från Nössemark.
Han försökte finna någon som mindes de gamla spelemännen när han flyttade hit 1969 från Uppsala men då var de flesta spelemännen döda.

Den 8 december hade föreningen sitt decembermöte på Vänersborgs bibliotek.
Temat var traditionell Luciakväll.
Trots svårt väglag och kyla hade ca 30 personer samlats för att lyssna på Lucia och i trevlig samvaro njuta av kaffe och lussebulle.
Musikskolans Lucia med tärnor förgyllde kvällen med stämningsfull och vacker sång under ledning av Carina Söderberg.
Föreningens ordförande Gunnel Jende informerade om styrelsens planer för kommande aktiviteter under 2011 och i samband med detta efterlyste ideer och önskemål för programpunkter och kurser.
Ordförande önskade alla en God Jul och Gott Nytt År och riktade ett särskilt tack till de medlemmar som frivilligt hjälpt till vid föreningens "Öppet Hus" och vid våra medlemsmöten och resor.

Vänersborgs Släktforskares medlemsmöte den 17 november i Vänersborgs bibliotek, hörsalen.
Till mötet hade ca 45-50 personer kommit för att höra Per Hedqvist föreläsa om "Bebyggelse i Fängelsegränd".
Per Hedqvist berättade detaljrikt och engagerat om de olika byggnader som funnits under årens lopp på detta område. Han berättade om hur förfärligt man tidigare straffade de fångar som funnits på kronofängelset.
Åhörarna fick också veta att det funnits ett kronobageri på platsen som på sin tid bakat bröd åt ca 12.000 militärer inom närområdet.
Besökarna kunde också ta del av skisser och foton på området under olika tidsåldrar, och höra om olika andra verksamheter som funnits på området, där idag endast ett hus står kvar efter den stora branden. Det huset är där idag dockmuseet är inrymt.
Föredragshållaren avtackades med applåder och blommor.
Efter föredraget samlades man för trevlig samvaro runt kaffebord och boklotteri.

Vänersborgs Släktforskare anordnade onsdagen den 22 september information för nya och gamla medlemmar om släktforskning.
Ordf Gunnel Jende gav en kort historisk överblick och informerade även om forskning över internet, med microkort m m.
Därefter berättade Ingemar Olsson var man söker information t ex genom att fråga släktingar, samla fotografier och brev.
Vidare informerade Ingemar Olsson om vilka kyrkoböcker som finns att forska i och hur man registrerar sin forskning i registerprogrammet Disgen.
Inga Olsson informerade om olika dataprogram för släktforskning som finns på internet, t ex , Genline, SVAR och Arkiv digital och visade andra program efter frågor och önskemål från de närvarande.

Släktforskarresa till Bohuslän 2009
Lördagen den 16 maj anordnade Uddevalla släktforskarförening en gemensam släktforskarresa för Uddevalla, Vänersborgs och Trollhättans Släktforskarföreningar.
Ca 50 personer deltog i resan. Färden ställdes mot Kungälv.
Första stoppet var vid kyrkoruinen Sankt Halvard i Ytterby. fd rektorn för Nordiska folkhögskolan Nils Zandhers guidade oss igenom århundradena under medeltiden då Bohuslän hörde till Norge.
Därefter fortsatte vi till Bagahus eller Ragnhildsholmen som var en ringmursborg under 1200-talet, beläget vid Nordre älv. Borgen var en föregångare till Bohus fästning.
Bohus fästning var nästa mål. Fästningen var redan på medeltiden också fängelse. Sedan Bohuslän blivit svenskt 1658 var fästningen inte längre var någon gränsfästning mellan två riken.
Efter besök i Bräckboden serverades lunch på Nordiska Folkhögskolan.
Därefter färdades vi till ön Mjörn i Tjörns kommun och Sundsby säteri där Gunnel Kristiansson gav oss en intressant guidning om godsets historia - det var Margarta Huitfeldts gård på 1600-talet.
Guiden berättade om gårdens historia, om människor som bott där och om byggnader.

Vänersborgs Släktforskare och Vänersborgs bibliotek anordnade lördagen den 20 mars 2010 Släktforskningens dag i biblioteket i Vänersborg.
Ett 15-tal medlemmar i föreningen visade hur man kommer igång att släktforska.
Det fanns möjlighet för besökare att informera sig om släktforskarlitteratur, att få information om släktforskning dels genom CD-skivor om Sveriges befolkning och dödböcker, släktforskning över Internet genom programmen Genline ,SVAR - Riksarkivets program samt Arkiv Digital. Hur man använder mikrokort visades också.
Vidare visades släktforskarprogrammet Disgen som är ett registerprogram som håller ordning på anfäderna för den som släktforskar.
Ett 30-tal besökare samt ett 10 besökare på Öppet hus måndagen efter släktforskardagen.

Styrelsen tackar alla medlemmar som tjänstgjorde på släktforskningens dag.

Referat Gunnel Jende

Resa på Dal
Vänersborgs släktforskare hade anordnat en bussresa "på Dal" för medlemmarna i Vänersborg, Uddevalla och Trollhättan lördag 22/5.
Första stoppet gjordes i Bolstad där vi besökte kyrkan, prästgården och Gunnars museum. Gudrun Rydberg, ordf i Bolstads prästgårds vänner, berättade om bygdens historia.
Efter rundvandringen fortsatte färden till Melleruds Museum där Annelie Andersson berättade om släktforskningsarkivet.
Nästa anhalt gjordes i Dals Rostock där Kjerstin Ljungquist berättade hur det dracks brunn där förr i tiden.
Före hemresan besöktes den lilla ministationen i Dals Rostock.

Vårutflykt till Villa Elfkullen, Uddevalla Interiör Villa Elfkullen Villa Elfkullen från den stora trädgården Båda fotona: Nils-Erik Grusell Vänersborgs Släktforskare anordnade onsdagen den 7 maj vårutflykt till Villa Elfkullen i Uddevalla. 18 personer deltog och fick av representanter för föreningen Elfkullen en presentation av husets historia och en rundvandring i Villan. Huset byggdes i slutet av 1800-talet av Ture Malmgren, född i Uddevalla 1851, som var ägare av tidningen Bohuslänningen, ordförande i stadsfullmäktige mm, han avled 1922. Hustrun Hilma levde till 1942. Efter flera olika ägare så äger nu Uddevalla kommun huset och Föreningen Elfkullen hyr sedan 1980 Villa Elfkullen. Föreningen har försökt återställa huset i ursprungligt skick. Rundturen avslutades med en promenad runt bergkrönet vid Villa Elfkullen samt kaffe i villans matsal. Ture Malmgren byggde även Tureborg, en Rhenborg i Uddevalla. Borgen var klar 1911 och hade 42 rum, 4 stentorn, riddarsal mm. Borgen brann ned 1950 och idag återstår ett torn, resten är ruiner. Kassören i Släktforskarföreningen Ingemar Olsson, som arrangerat utflykten, vandrade därefter med ett antal medlemmar upp till ruinerna av borgen Tureborg Referat: Gunnel Jende

Besök av Landsarkivet i Göteborg 2008-04-16 Anne-Christine Alexandersson och Malin Juvas från Landsarkivet i Göteborg Foto: Kerstin Johansson Besök av Landsarkivet i Göteborg Efter allmän information till medlemmarna inleddes kvällens program med information av Anne-Christine Alexandersson och Malin Juvas från Landsarkivet i Göteborg. De presenterade vad Landsarkivet kan erbjuda släktforskare genom ett flertal exempel på hur man söker och finner uppgifter i mantalslängder, domböcker, bouppteckningar, fastighetsregister i lantmäteriet, sjömanshus och uppgifter om utvandrade släktingar i databasen Emigranten och Emigranten populär. Vidare finns i landsarkivet i Göteborg register över anställda i Statens Järnvägar och de statliga läroverkens arkiv till 1968. Det finns 7 landsarkiv som är statens regionala arkiv. Mantalslängder En del längder finns på nätet - SVAR På 1620-talet började man med mantalslängder, 1625 kom en kvarntullsskatt. 1635 betalade man avgiften kvarntullsmantalspenningen som först försvann 1938. 1823 blev avgiften enhetlig: 40 öre för man, 20 öre för kvinna. Skattepliktiga mellan 15-63 år fördes upp på personlängder. Från 1725 gjordes mantalsskrivning för okt-dec året före betalning. 1766 bestämdes att alla som ägde något skulle vara med i längden. Var hitta längder? Hos Häradsskrivaren på landsbygden, hos Kronokassören i städerna. Länsstyrelsen erhöll avskrift av längderna till 1861. Kammararkivet 1642-1820 finns i SVAR:s digitala arkiv. Mantalslängderna var alltså före husförhörslängderna, det var en systematisk genomgång av socknen, man får uppgift om vem som brukade en viss del av jorden från 1620-talet och framåt. I längderna finns anteckningar om dödsfall, fattigdom, hälsotillstånd och ålder, samt flyttningsuppgifter ibland. Domböcker För att hitta bör man veta på ett ungefär när domen föll. Man finner domböckerna i Häradsrätter för landsbygden (till 1971) och Rådhusrätten för städer. Fångrullarna kan ge en bild av hur fången såg ut. Konkurshandlingar och bouppteckningar finns även här. Fastighetsregister I lantmäteriet finns centrala fastighetsdataregister (1900-talet). Fram till 1970 fördes fastighetsböcker som nu finns i Härnösands lantmäteri. Från 1875 fördes lagfartsbok, innan dess fanns uppbudshandlingar. 53 personer var närvarande. Referat: Gunnel Jende

Vänersborgs Släktforskare och Vänersborgs bibliotek anordnade lördagen den 15 mars Släktforskningens dag i biblioteket i Vänersborg. Det var ständigt en strid ström av besökare i lokalen Clas-Gunnar Olofsson hade utställning med information om Ingevaldsläkten. Särskilt redovisades företagsamma samt unga, framgångsrika Ingevaldsättlingar i Vänersborgs kommun. Inga Olsson informerar hur man söker på internet via "Genline" eller "Svar" Ingvar Ragnar och Kerstin Johansson hjälper och samspråkar med någr intresserade besökare Samtliga foto: Nils-Erik Grusell Vänersborgs Släktforskare och Vänersborgs bibliotek anordnade lördagen den 15 mars Släktforskningens dag i biblioteket i Vänersborg. Ett 15-tal medlemmar i föreningen visade hur man kommer igång att släktforska. Det fanns möjlighet för besökare att informera sig om släktforskarlitteratur, att få information om släktforskning dels genom CD-skivor om Sveriges befolkning och dödböcker, släktforskning över Internet genom programmen Genline och SVAR - Riksarkivets program, båda programmen har scannade kyrkoböcker. SVAR har även folkräkningar m m. Hur man använder mikrokort visades också. Vidare visades släktforskarprogrammet Disgen som är ett registerprogram som håller ordning på anfäderna för den som släktforskar. En utställning om den dalsländska Ingevaldssläkten visades. Särskilt redovisades företagsamma samt unga, framgångsrika Ingevaldsättlingar i Vänersborgs kommun av Clas-Gunnar Olofsson Antal besökare var 71 st. Referat: Gunnel Jende

Vänersborgs Släktforskares årsmöte 20 februari Efter årsmötesförhandlingarna berättade Arne Johansson, Vänersnäs, om "När separatorn stannade och mjölkbonden försvann". Inga Olsson håller i klubban som ordförande och Gunnel Jende är sekreterare Kerstin Johansson tackar Arne Johansson för en intressant föreläsning om "mjölkens historia". Samtliga foto: Nils-Erik Grusell Vänersborgs Släktforskare hade onsdagen den 20 februari årsmöte med sedvanliga årsmötesförhandlingar. Ordföranden Kerstin Johansson hälsade 36 medlemmar välkomna. Till att leda årsmötet valdes Inga Olsson. Till ordförande för 2008 omvaldes Kerstin Johansson. Till ledamöter i styrelsen för 2008-2009 omvaldes Nils-Erik Grusell, Gunnel Jende och Nancy Svensson. Till ord revisor omvaldes Rolf Stenström, revisorssuppleant Ingrid Fryklund. Valberedning: omval av Birgitta Linnarsson (ord.) och Gunilla Stegenberg (ersättare). Efter årsmötesförhandlingarna berättade Arne Johansson, Vänersnäs, om "När separatorn stannade och mjölkbonden försvann". Under sista delen av 1800-talet levde 80 % av Sveriges befolkning av vad jorden gav. Torp och små jordbruk försörjde många. På Vänersnäs fanns ca 150 torp. Att vara torpare var slitsamt men åtråvärt, man hade en viss frihet, var inte så bunden som drängar och pigor var. Ungdomar ville ha ett eget torp och en egen ko, det kunde vara kö hos herrgårdar och större jordbruk till att få ett torpkontrakt. Att ha en ko var viktigast för torpare, kon skulle svara för familjens försörjning och ge kontanter. Man skummade mjölken för få grädde och kärnade grädden till smör, mjölken användes även i matlagning och mjölk gavs till kalven. Mjölken förvarades i trätråg Smöret lämnades till lanthandeln mot erhållande av andra varor. Ystade ost gjorde man ett par/ggr per år. 1876 tog Gustaf de Laval patent på Separatorn och serietillverkning började 1877. Separatorn förändrade landsbygden. Den fungerade så att mjölken hälldes i en centrifug med 2 rör, med handkraft vevade man runt centrifugen och gräddes skildes då från mjölken och rann ut i ett rör, i det andra röret rann mjölken ut. Piga eller dottern i huset mjölkade och separerade mjölken, man mjölkade då 3 ggr om dagen, varje gång skulle separatorn diskas, man måste komma upp i en viss hastighet för att delningen skulle ske, en klocka ringde under arbetet. Separatorn fick sin plats i "kall"-rummet (förråd) eller fastsattes i en stabil bänk i köket. På 1930-talet reste försäljare av separatorn runt i bygderna och försökte sälja separatorn, på Vänersnäs bl a reste "separator-Karlsson" omkring. Så småningom tillverkade AlfaLaval mjölkmaskiner till större gårdar. 'På 1920-30-talet tillkom andelsmejerierna i bygderna. Man lämnade alltså mjölk till mejeriet, Herrgårdarna på Vänersnäs hade egna mejerier. Senare tillkom mejerier som Lantmännen startade. T ex i Vänersborg 1917 på Kyrkogatan 18 och 1933 på N Järnvägsgatan. Detta mejeri lades ned 1970. Mjölken transporterades per lastbil från Vänersnäs till Vänersborg. 2 man arbetade på mjölkbilen, 37 lastplatser med mjölkbord fanns på vägen från Vänersnäs till Vänersborg. Mjölkflaskorna hämtades varje dag av mjölkbilen. Torparna/bönderna körde ut mjölkflaskorna på kärra eller med häst och vagn till mjölkborden som ofta delades av flera gårdar. Här mötte man grannen och fick social gemenskap medan man väntade på mjölkbilen. Personalen på mjölkbilen fick uträtta ärenden och var skickebud, t ex till banken, bolaget (obs motbok gällde), och andra ärenden. Pengar som mjölkbilens personal tagit ut på banken eller varor av olika slag lämnades på mjölkborden när mjölkbilen körde tillbaka på eftermiddagen. Kuvert med pengar sattes helt enkelt i mjölkflaskans lock. Mjölkbilen fraktade även bröd från bageriet till lanthandeln och varor från mejeriet till resp torpare/bonde. Mjölkborden kunde även vara en bra vägvisare vid beskrivning av var en gård låg. Mjölkborden blev en viktig social gemenskap mellan grannar samt med personalen på mjölkbilen, ungdomen samlades på kvällarna vid mjölkbord, många bekantskaper har börjat vid ett mjölkbord. När mejerierna började hämta mjölk i tankbilar behövdes inte mjölkborden längre. Många mjölkbord revs eller fick stå och förfalla. I dag sätter många som bor på landsbygden åter upp mjölkbord/pall prydda med blomkrukor och mjölkflaskor. Det finns en förening "Mjölkbordens vänner " som har ca 300 registrerade mjölkbord i hela Sverige. I dag finns 2 mjölkbord på Vänersnäs-vägen, 1 på vänster och 1 på höger sida av landsvägen. Referat: Gunnel Jende

Föredrag om Soldater av Björn Lippold Till Vänersborgs Släktforskare kom onsdagen den 14 november Björn Lippold och höll föredrag om soldater och soldatregister. Björn Lippold är ansvarig för soldatregistret i Skövde. Indelningsverket för Västgöta-Dals regemente inrättades 1685 med 6 kompanier á 150 mannar eller 900 mannar. Kronan bildade rotar med 2-3 gårdar i hela landet som var skyldiga att underhålla en soldat. Utseende på soldattorp och hur stor åkermark, klädsel och vapen m m var klart reglerat av Kronan. Alla soldater hade samma klädsel och vapen, något som inte var vanligt i Europa vid denna tid. Soldattorpet skulle vara 4x8 m, 7 stockar högt, 1 fönster med 1 aln i fyrkant, dessutom loge och ladugård, till torpet skulle höra 1 tunnland åkermark Vidare reglerades vad soldaten skulle ha av roten, t ex ved, säd. Vidare skulle soldaten kunna läsa och skriva och han utbildades i ett yrke, t ex till snickare, smed, fick sjukvårdsutbildning och dessutom var soldaten den som förde med sig nyheter hem till socknen. Soldater lärde barn att läsa långt före 1842 års införande av folkskolan. Soldaten skulle även vara gift eller tvingades gifta sig då han blev soldat. Soldathustrun hade en mycket viktig roll eftersom hon fick sköta både familj och torpet och så och skörda när maken var på militärövningar eller ute i krig. 500 000 tunnland åkermark har knektarna odlat upp under tiden mellan 1680-1901. Vad gäller kavallerister så skulle 5-6 gårdar hålla en soldat, hästen tillhörde kronan och var mer värdefull än soldaten. Vid rotestämma samlades de bönder som höll en soldat och man gick igenom kontraktet och fördelade vad varje gård skulle bidrag med till knekten, t ex utsäde, ved, fläsk, potatis osv Statistiskt föddes 4,6 barn i soldattorpet. Soldaten tjänstgjorde i medeltal 17 år. Knekten skulle vara stor och ståtlig och ha skäggväxt. Karl XII införde särskilda soldatnamn: Infanterisoldater hade enkelnamn, tex Sträng, Lund, Heder. Kavalleristen fick dubbelnamn, tex Lundblad, Lindberg I rotekistan förvarade soldaten sin utrustning, uniform och vapen. Var 14:e dag skulle soldaterna i socken paradera vid högmässan i sockens kyrka. Indelningsverket fungerade i 200 år, 35 000 man tillhörde verket. 1901 försvann detsamma. Stor nackdel med indelningsverket var att man inte hade några reserver. 1812 infördes efter fransk förebild beväring. Soldaterna utförde mycket offentligt arbete, t ex deltog 57 800 indelta soldater under 22 år i byggande av Göta Kanal, och 10 000 indelta soldater byggde Västra Stambanan. Den sista indelte soldaten hete Axel Ljung och avled 1983. Vid mötet deltog 43 personer. Om man vill söka efter soldater i Västergötland, gå in på http://www.garnisonsmuseet.se Noterat av Gunnel Jende

Ostindiefararen Gammalt men ändå nytt. Föredrag av Raili Parkkonen, som arbetat ombord under en period av resans gång. Kerstin Johansson avtackar Raili Parkkanen-Bûkk traditionsenligt med ett snöbarn från Vänersborgs dockmuseum. Foto: Nils-Erik Grusell Vänersborgs Släktforskare anordnade onsdagen den 10 oktober ett föredrag av Raili Parkkanen-Bûkk om hennes resa som elev med Fartyget Götheborg från Recife i Brasilien till Kapstaden i Sydafrika. Ostindiefararen Götheborg var 2005-2007 på väg till Kina. Föredragshållaren visade många vackra bilder från resan, både i Brasilien, resan över havet och Kapstaden. hur livet ombord var för elever och besättning. Vidare fick deltagarna information om hur tanken väcktes att bygga ett fartyg i full skala efter Svenska Ostindiska companiets fartyg Götheborg som förliste vid Älvsborgs fästning år 1745. Referat: Gunnel Jende

Vänersborgs Släktforskare anordnade lördagen den 2 juni 2007 en dagstur med buss till Dalsland. Fika på tunet till Gäserudstugan innan vid hälsades välkomna in i stugan av Laila Sjöström och Britta Larsson Lyssnande skara på Gäserudstunet bl a Ing-Marie, Elsa, chauffören Ingemar Enström, Kerstin o Folke, Gurli Dahlberg, Inge Svensson, Maj o Ingemar, Bo, NN, Martin Birging o Göta Olofsson. Röda pelargoner i Gäserudstugan Maj Olsson o Kerstin Johansson njuter av fint väder i gammal miljö. På Lästvik en av de unika fantasieggande väggmålningarna av den berömde bygdemålaren C.F. Pagander, restaurerade av Riksantikvarieämbetet. Säteriet Lästviks ägarinna tar "teten" in i huset. Vi ser bl a Gunilla Stegenberg, Nancy o Kjell Svensson, Folke o Kerstin Johansson, Ing-Marie Hedberg, Elsa Jansson, Ingemar o Maj Larsson och Bo Engdahl. God lunch vid trevligt dukade bord på Halmens Hus i Bengtsfors. Samtliga foto: Kent Lundvall Vänersborgs Släktforskare anordnade lördagen den 2 juni 2007 en dagstur med buss till Dalsland. Sammanlagt 45 personer - med deltagare även från Uddevalla och Trollhättans Släktforskare - var med på resan. Resan företogs med buss och vi reste väg 172 från Uddevalla upp mot Gäserudsstugan, som är en av Dals äldsta profana byggnader. Håbol- och Bågenholmssläkterna - Dalslands kanske mest kända och betydande allmogesläkter härstammar från stugan. Efter kaffe ur medhavd kaffekorg visade guider stugan och berättade om Gesärudsstugan. Därefter fortsatte vår färd via Håbol utmed sjön Ärtingen till Bengtsfors. Lunch på Gammelgården och därefter visning av det enda halmmuséet i Norden - Halmens Hus. Bussen vände sedaqn hemåt, men vi besökte utefter väg 172 Lästviks säteri för att se de vackra målade taperna från mitten av 1800-talet. Vi stannade även vid Alltorps tingshus som var i bruk 1693-1941. Visning av tingshuset och kaffe. Därefter fortsatte vi 172:an till våra resp hemorter. En givande dag med intressant program i vackert väder. Till Kerstin Johansson, ordförande i Vänersborgs Släktforskare, som hade planerat resan och var vår reseledare framförde deltagarna ett varmt tack. Referat: Gunnel Jende

Vänersborgs släktforskare höll årsmöte den 28 februari. Kvällens höjdpunkt var Håkan Linds bildspel med intressanta berättelser från Vänersborg. Carl-Olof Hasselberg höll klubban med säker hand under vårt årsmöte assisterad av sekreterare Gunnel Jende. Ingvar Ragnar presenterar kassarapporten från år 2006 och förslaget till budget för år 2007. Mötesordförande Carl-Olof Hasselberg och sekreterare Gunnel Jende. Ingvar Ragnar följer upp kassarapport och budget med hjälp av Brätte Bladet. Ingvar Ragnar och Bengt-Göran Gunn i samspråk. Vår ordförande Kerstin Johansson avtackar Ingvar Ragnar som på grund av stormen "Pers" härjningar i smålandsskogarna blev tvungen att lämna kassörsuppdraget och styrelsen. Svårt att kombinera skogsarbete i Småland med styrelsearbetet i vår förening säger Ingvar. Håkan Lind underhåller med sånger av Birger Sjöberg till en bakgrundsbild från Sjöbergspelen vid Skräcklan. Kerstin Johansson tackar Håkan Lind för ett fängslande reportage med bildspel från Vänersborg från sin uppväxt till nutid. Han avtackades traditionsenligt med ett "snöbarn" från Vänerborgs Dockmuseum. Samtliga foton: Nils-Erik Grusell Vänersborgs släktforskare höll den 28/2 2007 sitt årsmöte varvid ca 40 medlemmar deltog. Styrelsen beviljades ansvarsfrihet och Kerstin Johansson omvaldes till ordförande. Ingemar Olsson, Sonja Kingstam och Inga Olsson omvaldes i styrelsen för 2007-2008 och Nancy Svensson nyvaldes för 2007 (efter Ingvar Ragnar). Håkan Lind visade "Vänersborgs-bilder" och underhöll med visor till gitarr. Referat: Gunnel Jende

Vänersborgs Släktforskare avslutade årets med traditionsenligt adventskaffe Luciastämning i dämpad belysning Med rosor tackar Kerstin Johansson lucia med tärnor och deras ledare Carina Söderberg Samtliga foto: Nils-Erik Grusell Vänersborgs Släktforskare avslutade årets aktiviteter den 6 december med traditionsenligt adventskaffe för c:a 35 medlemmar. Ordföranden Kerstin Johansson informerade om vårens planerade aktiviteter och Inga Olsson rapporterade från gravstensinventeringen att Kolerakyrkogården är klar och avrapporterad och att Väne Ryrs kyrkogård avrapporteras tidigt 2007. Sju skönsjungande flickor fån Vänersborgs Musikskola utförde sedan en Lucia tablå under ledning av Carina Söderberg. Referat: Ingemar Olsson

Skatteverkets informatör Eleanor Ytterby, föreläste över ämnet "Folkbokföring förr och nu". Samtliga foto: Nils-Erik Grusell Vänersborgs Släktforskares medlemsmöte 15 november besöktes av 46 åhörare som lyssnade till Skatteverkets informatör Eleanor Ytterby, hon föreläste över ämnet "Folkbokföring förr och nu". Skattemyndigheten övertog 1991 folkbokföringen från kyrkan. Uppgifter som fanns på varje person i dess personakt i den församling där man var folkbokförd den 30 juni 1991 överfördes till Skatteverket. Arbetet var mycket omfattande och tog mer än två år. Numera är alla personuppgifterna datoriserade och finns på s k personbilder, som man kan beställa eller titta på vid Skattekontorets Allmänhetens terminal. Informationen är oftast inte så omfattande som det ibland kunde vara i de gamla kyrkböckerna. Referat: Inga Olsson

Vänersborgs Släktforskare gästades den 6 september av Nils Zandhers som livfullt beskrev sin uppväxt på Frälsningsarmens barnhem Morgonsol i Långedrag. Nils läste ur egna uppsatser, sjöng frälningsarmésånger och kåserade om sina 16 år på barnhemmet som hade 40 barn och som sköttes av sju slumsystrar. Både Nils och hans tvillingsyster fanns på hemmet men inte förrän han var 10 år fick han klart för sig att han hade en syster. Modern hade dött strax efter födseln och barnhemmet blev hans familj. Han poängterde att han hade trivts på barnhemmet och att han behandlats väl. Efter 2 års studier på folkhögskola utbildade han sig till lärare och har verkat som lärare och rektor hela sitt liv.

Vänersborgs Släktforskare gästades den 4/10 av Peter Johansson från museet som medryckande kåserade om "Värdshuset Kasen, ett nöjespalats i 1800-talets Vänersborg". Kasen är känt sedan 1600-talet som en gård under Lockered. Så småningom förlades till detta område en del industrier: T ex tegelbruk, tändsticksfabrik, och bränneri. År 1777 öppnades utvärdshuset Kasen som omgavs av en vacker trädgård där det senare anlades en kägelbana. Den nuvarande byggnaden tillkom 1861-62 och ett år senare en teaterlada. Här förekom bl a ballonuppstigningar och förevisning av elefant. Hundraårsfirandet 1877 var ett stort evenemang. Slutet för Kasen som nöjesställe kom 1887 då det såldes till en privatperson.

Vänersborgs Släktforskares deltog den 20 maj i vårresan som i år anordnades av Uddevallaföreningen. Vänersborgs släkforskare med 15 medlemmar från föreningen deltog den 20 maj i vårresan som anordnades av Uddevallaföreningen. Resan gick per buss med totalt cirka 60 personer från föreningarna i Trestad. Första stoppet gjordes vid Södra Bullaresjön där Hilding Jacobsson pekade ut var Olofsborg legat och berättade om händelser under 1400-talet. Färden fortsatte till Skee kyrka där en guide berättade om byggden och kyrkan. Ett besök vid Dårskilds Högar blev inställt då regmet förstört parkeringsmöjligheterna. Lunch intogs och därefter besöktes Hantverkshuset Loftet i Naverstad och gårdsmuseet i Flötemarken med intressanta samlingar av forn och nyare hisoria.

Vänersborgs Släktforskares utflykt till Sundals Ryrs gamla kyrka den 10 maj i strålande vårsol. Samling på kyrkogården i väntan på klockringningen kl 18 .00. Kerstin Johansson tackar domprost emeritus Nils Andersson och överlämnar ett litet snöbarn Samtliga foto: Nils-Erik Grusell Vänersborgs Släktforskare gjorde onsdagskvällen den 10 maj en utflykt till Sundals Ryrs gamla kyrka. I ett underbart vårväder togs där 40 medlemmar och andra intresserade emot av Arne Herlogsson och domprost emeritus Nils Andersson som kunnigt och medryckande berättade om kyrkans historia som börjar på 1000-talet. Den dåvarande kyrkan var betydligt mindre men ouppvärmd som nu och församlingen åhörde predikan stående. Målningarna tillkom på 1700-talet. Kyrkogården var indelad i byakvarter så man begravdes i kretsen av familj och grannar. Smidda och gjutna kors finns men behöver skyddas för att inte rosta bort. Under årens lopp har marknivån höjts c:a 1 m genom att jord tillförts för att kunna begrava nya församlingsmedlemmar. Kvällen avslutades med ett besök på Pannkakskaféet. Referat: Ingemar Olsson

Onsdagen den 5 april. Författaren och journalisten Terje Fredh från Lysekil berättar om "Bohuslän förr och nu". Terje Fredh berättar och visar bilder från Bohuslän Aldrig tidigare har så många besökt ett medlemsmöte Kerstin Johansson tackar Terje Fredh Lotteriförsäljning Kaffestunden efter mötetSamtliga foto: Nils-Erik Grusell Det ska bli en hiskelig resa med många olika stopp i Bohuslän, inledde författaren och joumalisten Terje Fredh. Och han höll vad han lovade. Med sig hade han en rik berättatskatt som han frikostigt öste ur. Han började med att visa en handfull bilder ur sitt 40 500 bilder stora fotoarkiv. Publiken fick höra en mängd historier med stor historisk kunskap, förmedlat med omisskänlig berättaglädje. En allt igenom lyckad kväll och aldrig tidigare hade så många besökt oss som under denna medlemsträff. Vi räknade till äver 60 personer. Referat av Wiveca Ström har var infört i ttela den 6 april

Ingemar Lundvall informerar om kommunarkiven i Vänersborg Eftersnack med bl.a. Ingemar Lundvall Samtliga foto: Nils-Erik Grusell Vänersborgs Släktforskare gästades den 8 mars av Vänersborgs kommunarkivarie Ingemar Lundvall som informerade c:a 30 släktforskare om innehållet i stadens arkiv. Han inledde med att läsa högt ur en ordningsstadga för intagna pensionärer på Brålanda ålderdomshem från 1949 som visade en mycket annorlunda inställning till de gamla än vi nu är vana vid. Från skolans värld visades exempel på scheman från senare delen av 1800-talet där varje morgon inleddes med bibelläsning och bön och därefter en lektion kristendomskunskap. Stadsfullmäktigeprotokoll finns nu i viss omfattning sökbara på internet. Föreningens ordförande Kerstin Johansson tackade för ett intressant och givande föredrag. Referat: Ingemar Olsson

Vår ordförande avtackar Astrid Stenberg Vår ordförande tackar S Gunnar Peterson för en mycket intressant skildring med bilder från det Vänersborg som varit. En flickkör från Musikskolan underhåller under ledning av Carina Söderberg. Samtliga foto: Ingvar Ragnar Vänersborgs Släktforskare höll den 15 februari sitt årsmöte varvid c:a 40 medlemmar deltog. Styrelsen beviljades ansvarsfrihet och Kerstin Johansson omvaldes som ordförande och övriga styrelsemedlemmar är Nils-Erik Grusell, Ingvar Ragnar, Inga Olsson, Sonja Kingstam, Ingemar Olsson och Gunnel Jende. Den senare nyvaldes efter Astrid Stenberg som avsagt sig fortsatt styrelseuppdrag. En flickkör från musikskolan underhöll med sång och kvällen avslutades med att S Gunnar Peterson tog oss åhörare med på en stadsvandring medelst fotografier där temat var affärer och industrier i centrum på det Vänersborg som varit. Referat: Ingemar Olsson